Luleå ska bli dubbelt så bra på källsortering

I arbetet med att skapa ett hållbart och attraktivt Luleå är källsortering en viktig del. Rätt sorterat är avfall en råvara och en viktig tillgång i ett hållbart kretslopp. Overshoot day, dagen när vi människor förbrukat jordens resurser för i år inföll redan den 2 augusti, en vecka tidigare än förra året. Nu är det viktigare än nånsin att vi tar vara på framtiden.

– I stadshuset källsorterar vi i alla fikarum. Visst är det bra, men det räcker inte. Nu vill vi på Luleå Kommun jobba tillsammans med luleåborna för att bli dubbelt så bra på källsortering. I det arbetet är Luleå Renhållning en nyckelaktör som bidrar med kunskap om källsortering och varför återvinning är viktigt. Tillsammans ska vi göra Luleå till en än mer hållbar och attraktiv stad, säger Niklas Nordström, kommunalråd.

Luleås möjligheter till källsortering och återvinning är goda

– Luleå var i slutet av 1990-talet bland de första kommunerna i Sverige att erbjuda källsortering av hushållssopor och möjlighet att återvinna övrigt avfall. De befintliga möjligheterna är goda och kommunen ligger bra till i nationella jämförelser. Men Luleå kan bli ännu bättre. Det här är en framtidsfråga och vi behöver ha alla med på tåget, både näringslivet och hushållen, säger Yvonne Stålnacke, kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande.

Något som bekräftas av Erik Öhrling, vd på Luleå Renhållning:

– I dag är hela 60 % av hushållsavfallet felsorterat, endast 40 % sorteras rätt. Den siffran vill vi fördubbla. Samtidigt säger 8 av 10 hushåll i Luleå att de uppfattar sig vara bättre än genomsnittet på̊ att källsortera. Här har vi en kunskapslucka som behöver fyllas. Därför kommer Luleå Renhållning att genomföra fler aktiviteter och insatser för att höja kunskapen om hur man sorterar sitt avfall och varför det är viktigt, säger Erik.

Det ska vara lätt att göra rätt. Insikten att avfall inte är sopor, utan en viktig råvara, behöver öka.

– Förutom informationsspridning gentemot hushållen, kommer vi att samarbeta med näringsliv, grundskola och föreningsliv för att nå det utmanande målet till 2030. Exempelvis inleder vi i höst ett samarbete med Miljöskolan där alla 5:e klassare ska få lära sig mer om återvinning, källsortering och varför det är bra för miljön. Avfall är en råvara och resurs i ett hållbart kretslopp och en viktig fråga för vår framtid, avslutar Erik Öhrling, vd, Luleå Renhållning.

För mer information, kontakta:
Erik Öhrling, vd, Luleå Renhållning, erik.ohrling@lrab.lulea.se, Tel 070-31 999 36

Korta fakta:

• Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras
• En återvunnen konservburk sparar energi nog för att se tv i 7 timmar
• Om alla i Sverige lämnade sina kapsyler till återvinning under ett år skulle plåten räcka till 2200 nya bilar.
• Glas kan återvinnas hur många gånger som helst.
• Redan 1884 startade det officiella systemet med att panta glas
• En återvunnen glasburk motsvarar energi nog att ha en mobilladdare igång 1 h 24 min
• 1 kg återvunnen plast minskar koldioxidutsläppet med 2 kg, jämfört med att framställa ny plast
• Var tredje pappersförpackning i din butik är gjord av återvunna pappersförpackningar
• Fyll en lastbil med tidningar för återvinning. Du kan köra hela vägen från Kiruna till Nairobi innan miljövinsten är uppäten..
• En återvunnen dagstidning motsvarar energin att koka 38 koppar kaffe
• Allt papper som slängs fel i Luleå motsvarar 240 fulla timmerbilar per år
• 1 ton returpapper sparar 14 träd i skogen.
• Tidningar kan återvinnas 5-7 gånger