Privat och företag: Så sorterar du textil

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.
Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.
Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.
Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

Från och med 1 januari 2025 har kommunerna ansvar för insamling av textilavfall. Men inom EU diskuteras redan en annan lösning: ett producentansvar för textil. Det innebär att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Därför inväntar Luleå likväl som andra kommuner runt om i Europa ett beslut i frågan innan beslut tas om att bygga upp ett mer omfattande system.

För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Vid fastighetsnära insamling som ju oftast sker utomhus, riskerar de att skadas av fukt och kanske mögla.

Utöver det så finns få synergieffekter med insamlingen av övriga avfallsfraktioner som samlas in fastighetsnära – rest- och matavfall, samt förpackningsavfall.

Vi behöver också avvakta med att bygga upp ett större insamlingssystem för textilavfall för att använda kommunala medel på bästa sätt. Eftersom ett beslut om producentansvar för textilier sannolikt kommer inom några år, väntar vi på att EU och svenska regeringen ska fastställa riktlinjer. Producentansvaret innebär att företag som säljer kläder måste ta ansvar för sina produkter när de blir avfall, vilket kan leda till mer hållbara och återvinningsbara textilier.

Tills beslut om producentansvar är taget är återvinningscentralen där du ska lämna dina textilier, för att säkerställa att de tas om hand på rätt sätt.

Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier – förutsatt att de är hela och rena. Byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!

I Luleå Kommun gäller följande:

Lämna in hela och rena textilier till

– valfri frivilligorganisation
– till våra ÅVC:er: Risslan, Antnäs, Sunderbyn eller Råneå
– en mindre mängd (max två påsar du själv kan bära in till butiken) till Returpunkt Centrum.

Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.

Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.

Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.

Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.

I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.

Nästan alla kommuner i Sverige har sedan länge samarbete med frivillighetsorganisationer som har behållare, till exempel på återvinningscentraler och återvinningsstationer där allmänheten kan skänka textil för återanvändning. Att återanvända textil är det allra bästa för miljön.

Det nya ansvaret för kommunerna gäller textilavfallet. Ett fåtal kommuner har testat fastighetsnära insamling av textilavfall och en del butiker erbjuder insamling av textilavfall. Kanske har du någon gång lämnat in en påse med textilavfall i samband med köp av nya kläder och då belönats med en värdecheck?

Även om alltför mycket textilavfall hamnar i soppåsen ser vi samtidigt att mer och mer återbrukas och återvinns.

Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.

Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!

För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan.

När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.   

Du är alltid välkommen att kontakta vår kundservice om du har fler frågor eller funderingar gällande insamling av textilavfall.
Du hittar också mycket information på sopor.nu, både om textilier och annat avfall, både om återvinning och återbruk.

Beslutet har vi tagit efter Greenpeace granskning av produkter från Shein samt att Kemikalieinspektionen gått ut och varnat konsumenter för köp från exempelvis Shein och liknande nätbutiker. Vi har på grund av de uppenbara risker som finns för både människa och miljö i de otillåtna ämnen som hittats i de provtagna klädesplaggen tagit beslutet att vi inte cirkulerar textilier vidare i våra butiker som myndigheter uppmanar till försiktighet i. Dessa textilier ska sorteras som trasig textil på våra återvinningscentraler.  

Äldre ullplädar med märkningen ”malbeständig” är även textilier vi inte cirkulerar vidare i våra butiker.

Besluten är i linje med försiktighetsprincipen enligt miljöbalken, som innebär att vi som verksamhetsutövare ska förebygga risker för både människors hälsa och miljön. Samt den inrådan om försiktighet som myndigheterna (Kemikalieinspektionen) gått ut med.

Vad gör jag med mina Shein-kläder och gamla ullplädar?

Du ska lämna dem som trasig textil på våra återvinningscentraler. Där tas de omhand på rätt sätt. Då vi inte har en klar aktör för det textila avfallet så är det i dagsläget energiåtervinning som är det säkraste alternativet, för kläder som kan innehålla dessa kemikalier. I moderna förbränningsanläggningar kan energin i kläderna omvandlas till el och fjärrvärme. Det minimerar risken för att dessa kemikalier sprids till konsumenter eller miljön

Hur vet jag om ett plagg är från Shein?

Kolla efter märkningen på plaggets etikett. Där står ofta varumärket.

Exempellista på varumärken som säljs under SHEIN:
SHEIN SXY
Emery Rose
DAZY
MOTF
Shein Basics
Glowmode
BOHO FEELS
MUSERA
Petsin
Luvlette
Cuccoo
Romwe
Romwe Men
Cozy Cub
Honeyspot
JNSQ

Som konsument kan du tänka på är att om du handlar från sajter från ett icke EU-land är det möjligt att produkterna inte uppfyller de krav som finns på den svenska marknaden. Då plaggen beställs via nätet och importeras direkt av oss konsumenter så är det lättare för företag att dölja att de inte följer EU-regler som reglerar kemikalier och produktion, eftersom de enda kontroller som görs är stickprov av tullen. Det är därför oklart för oss konsumenter vad produkterna innehåller och det finns stora risker att plaggen innehåller förbjudna och farliga ämnen. Produkterna från dessa sajter kan bryta mot EUs miljöbestämmelser om kemikalier och riskera hälsan för både den som använder produkten och arbetarna hos tillverkare.  

Alla kemikalier försvinner inte vid tvätt. Vissa farliga ämnen är bundna till textilfibrerna och kan inte tvättas bort, även om plaggen tvättas flera gånger. Dessutom kan kemikalierna fortsätta läcka ut lite i taget under varje tvätt, vilket betyder att de påverkar både miljön och den som bär plagget under lång tid. Plagg i polyester, som många kläder från märken SHEIN är gjord av, kan vid tvätt släppa ifrån sig små plastpartiklar, mikroplaster, och kemikalier. Dessa kan passera reningsverk och hamna i hav och sjöar, där de kan skada och påverka både naturen och oss människor.

Enligt den nya lagstiftningen måste all textil som lämnas in vägas och rapporteras, oavsett hur den hanteras. Tillsammans med andra kommuner i Norrbotten har vi en aktörsförfrågan ute för att hitta en långsiktig lösning för hantering av trasig textil. Under tiden hanterar vi textilier i enlighet med avfallstrappan. Det betyder att vi först undersöker möjligheten till återvinning, men om detta inte är möjligt och vi saknar en aktör, blir nästa steg energiåtervinning. All insamlad textil vägs och rapporteras för att säkerställa att vi följer lagkraven.

Att väga och registrera textilierna har också ett syfte för framtiden. Den information som samlas in blir en viktig del av ett eventuellt kommande system för producentansvar, som beslutas på EU-nivå och implementeras nationellt av regeringen och Naturvårdsverket. Producentansvaret innebär att företag som säljer kläder i EU ska ta ansvar för vad som händer med produkterna när de blir avfall. Detta driver utvecklingen mot mer hållbara produkter som är enklare att återanvända och återvinna, vilket gynnar både miljön och konsumenterna.