Kontroll av vårt dricksvatten

Vi behöver dricka vatten varje dag. Vatten är också vårt mest kontrollerade livsmedel, med många och högt ställda krav som måste uppfyllas.
Luleå kommun har dricksvatten som är av hög kvalitet. Det är myndigheten Livsmedelsverket som utfärdar regler för dricksvattenförsörjningen och sätter gränsvärden för olika ämnen.
I föreskrifterna för dricksvatten, som grundar sig på gemensamma EU-regler, finns angivet hur ofta provtagning ska genomföras och vad som ska analyseras vid vattenverket och ute på ledningsnätet.
Som övergripande regel säger Livsmedelsverket att allt dricksvatten ska vara hälsosamt och rent. I Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten finns kraven för dricksvatten preciserade. Dessa föreskrift innehåller listor över parametrar som ska analyseras och gränsvärden som inte får överskridas.
Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12)
Mjukt och hårt vatten
Vattnets hårdhet har betydelse för hur mycket tvättmedel, schampo, tvål och diskmedel du behöver använda. I Luleå har vi generellt mjukt vatten, men i vissa av byarna bedöms vattnet som medelhårt.
För mjukare vatten gäller generellt att du kan använda en mindre mängd tvättmedel, schampo, tvål och diskmedel, vilket är bra för vår miljö och minskar belastningen på våra reningsverk.
Det är andelen kalcium och magnesium i vattnet som avgör vattnets hårdhet. Vatten med hög halt av dessa ämnen kallas för hårt vatten. Vattnets hårdhet mäts i dH, så kallade tyska grader.
I följande tabell redovisas hårdhet, pH och alkalinitet på vattnet från de olika vattenverken i Luleå kommun:
| Vattenverk: | Hårdhet (dH): | pH-värde: | Alkalinitet (mg/l): |
|---|---|---|---|
| Gäddvik¹ | 3,8 | 8,2 | 68 |
| Råneå | 4,2 | 8,1 | 54 |
| Brändön | 0,4 | 8,2 | 188 |
| Högsön | 5,0 | 8,6 | 138 |
| Jämtön | 2,1 | 8,1 | 71 |
| Klöverträsk | 6,2 | 8,5 | 193 |
| Niemisel | 4,0 | 8,4 | 98 |
| Strömsund | 2,6 | 8,3 | 135 |
| Ängesbyn | 1,8 | 8,0 | 66 |
| Hårdhet (dH): | Benämning: |
|---|---|
| 0 – 2,0 | Mycket mjukt vatten |
| 2,1 – 4,9 | Mjukt vatten |
| 5,0 – 9,8 | Medelhårt |
| 9,9 – 21 | Hårt |
| Över 21 | Mycket hårt |
Analysresultat för dricksvatten i Luleå kommun
Varje år tar vi totalt cirka 600 prover för att säkerställa att Luleås dricksvatten håller en hög och jämn kvalitet. Proverna analyseras på ett ackrediterat laboratorium och bedöms utifrån Livsmedelsverkets regelverk.
Vi genomför regelbundet kontroller på utgående dricksvatten från kommunens vattenverk. Nedan hittar du en översikt av analysresultaten från provtagning av mikrobiologiska och kemiska parametrar för respektive vattenverk.
Det finns kompletta analysprotokoll för varje vattenverk. Dessa protokoll är en offentlig handling, vilket innebär att alla har rätt att ta del av uppgifterna. Kontakta gärna oss på Lumire om du vill ta del av analysprotokoll eller har frågor.
Kontakta oss genom att mejla till kundservice@lumire.se eller ringa 0920-25 09 00.
Brändöns vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 1 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,05 | 1 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | <0,1 | 1 |
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 160 | 1 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,03 | 10 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | 0,008 | 8 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 1 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,4 | 1 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 1 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,1 | 2 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 1 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 1 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,01 | 1 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 0,8 | 8 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | <5 | 10 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 2,7 | 1 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,05 | 10 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | 0,5 µg/l | <0,01 | 1 |
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 17 | 1 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | 0,8 | 1 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 96 | 1 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 59 | 10 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | <0,02 | 2 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | <0,05 | 1 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 2 | 1 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,02 | 10 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 102 | 8 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | 0,3 | 2 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | <0,44 | 1 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,003 | 1 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,02 | 1 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 8,4 | 10 |
| Radon, Rn (Bq/l) | 100 bq/l | <10 | 8 |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 1 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 4 | 1 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | <5,0 | 1 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 1 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,1 | 10 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 0,3 | 1 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | <0,2 | 1 |
| PFAS 21 | 100 ng/l | <0,2 | 1 |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt (vägt) | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 221 | 9 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 10 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 10 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 10 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 10 | 2 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 10 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 10 |
Gäddviks vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 4 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 4 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 4 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,01 | 4 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | 0 | |
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 71 | 4 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,03 | 21 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | 0,004 | 21 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 4 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,1 | 4 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 4 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 4 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,2 | 8 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 4 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 4 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | 0,01 | 4 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 0,1 | 4 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | <5 | 21 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 4,0 | 4 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,05 | 21 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | 0,5 µg/l | <0,01 | 4 |
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 25 | 4 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | <0,8 | 4 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 17 | 4 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 20 | 21 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | 0,04 | 8 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | 0,08 | 4 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 4 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 3 | 4 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,02 | 21 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 8 | 4 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | 0,6 | 8 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | <0,44 | 4 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,003 | 4 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,02 | 4 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 8,2 | 21 |
| Radon, Rn (Bq/l) | 100 bq/l | 8 | 3 |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 4 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 8 | 4 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | 4 | 4 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 4 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,1 | 21 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 0,06 | 4 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | <0,2 | 4 |
| PFAS 21 | 100 ng/l | <0,2 | 4 |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 17 | 23 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 23 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 23 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 23 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 14 | 23 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 23 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 23 |
Högsöns vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 1 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | ||
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 149 | 8 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,03 | 8 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | 0,004 | 8 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 1 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,2 | 1 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 1 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,1 | 2 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 1 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 1 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,01 | 1 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 0,2 | 1 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | 12 | 8 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 5,5 | 8 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | 0,03 | 8 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | 0,5 µg/l | <0,01 | 1 |
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 19 | 8 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | 2,3 | 8 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 100 | 1 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 63 | 8 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | 0,003 | 9 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | 0,2 | 1 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 12 | 8 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | 0,02 | 8 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 88 | 8 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | 0,7 | 2 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | 2,8 | 1 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,003 | 8 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,02 | 1 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 8,3 | 8 |
| Radon, Rn (Bq/l) | 100 bq/l | <10 | 1 |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 1 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 32 | 1 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | <5,0 | 1 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 1 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,2 | 8 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 0,3 | 1 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | 0 | |
| PFAS 21 | 100 ng/l | 0 |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 26 | 8 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 8 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 0 | 1 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 7 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
Jämtöns vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 1 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,05 | 1 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | 1 | |
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 68 | 1 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,03 | 8 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,004 | 8 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 1 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,1 | 1 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 1 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,1 | 2 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 1 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 1 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,01 | 1 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 0,2 | 1 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | <5 | 8 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 2,0 | 1 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,05 | 8 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | 0,5 µg/l | <0,02 | 1 |
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 8 | 1 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | <0,8 | 1 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 2 | 1 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 18 | 8 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | 0,01 | 2 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | 0,053 | 1 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 4 | 1 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,02 | 8 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 22 | 1 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | 7,5 | 2 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | 0,9 | 1 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,003 | 1 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,02 | 1 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 8,3 | 8 |
| Radon, Rn (Bq/l) | 100 bq/l | 17 | 1 |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 1 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 26 | 1 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | <5,0 | 1 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 1 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,03 | 8 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 0,04 | 1 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | 0 | |
| PFAS 21 | 100 ng/l | 0 |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 17 | 9 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 9 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Ingen onormal förändring | Normalt | 9 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 9 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 0 | 1 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Ingen onormal förändring | Normalt | 8 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 9 |
Klöverträsk vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 1 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,05 | 1 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | ||
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 190 | 1 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,03 | 8 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,001 | 8 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 1 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 2,2 | 1 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 1 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,04 | 2 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 1 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 1 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,01 | 1 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 1,4 | 8 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | 3 | 8 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 6,4 | 1 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,05 | 8 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | 0,5 µg/l | <0,01 | 1 |
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 33 | 1 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | 1,5 | 1 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 11 | 1 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 34 | 8 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | 0,04 | 2 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | 0,1 | 1 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 8 | 1 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,02 | 8 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 28 | 8 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | 2,6 | 2 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | 0,7 | 1 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,005 | 1 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,03 | 1 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 8,0 | 1 |
| Radon, Rn (Bq/l) | 100 bq/l | 13 | 8 |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 1 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 17 | 1 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | <5,0 | 1 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 1 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,1 | 8 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 1,5 | 1 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | 0 | |
| PFAS 21 | 100 ng/l | 0 |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 13 | 8 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 8 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 0 | 1 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 8 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
Niemisels vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 1 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | <0,1 | 1 |
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 110 | 1 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,03 | 8 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,004 | 8 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 1 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,4 | 1 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 1 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,09 | 2 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 1 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 1 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,01 | 1 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 0,3 | 1 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | <5 | 8 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 3,8 | 1 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | 0,04 | 8 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | 0,5 µg/l | <0,01 | 1 |
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 15 | 1 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | <0,8 | 1 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 24 | 1 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 28 | 8 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | <0,02 | 2 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | <0,05 | 1 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 8 | 1 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,02 | 8 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 29 | 1 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | <0,2 | 2 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | 0,9 | 1 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,003 | 1 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,02 | 1 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 8,5 | 8 |
| Radon, Rn (Bq/l) | ? | ? | ? |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 1 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 14 | 1 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | <5,0 | 1 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 1 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,1 | 8 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 0,03 | 1 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | <0,2 | 1 |
| PFAS 21 | 100 ng/l | 0,4 | 1 |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 1 | 8 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 8 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 0 | 1 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 6 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 8 |
Strömsunds vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 1 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,05 | 1 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | ||
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 150 | 1 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | 0,03 | 3 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,009 | 3 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 1 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,1 | 1 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 1 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,1 | 2 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 1 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 1 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,01 | 1 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 0,8 | 3 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | 10 | 3 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 2,7 | 1 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,05 | 3 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | 0,5 µg/l | <0,01 | 1 |
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 15 | 1 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | 2,6 | 1 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 23 | 1 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 33 | 3 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | 0,03 | 2 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | 0,24 | 1 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 3 | 1 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,02 | 3 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 54 | 3 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | <0,2 | 2 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | <0,44 | 1 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,003 | 1 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,02 | 1 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 8,1 | 3 |
| Radon, Rn (Bq/l) | 100 bq/l | 18 | 3 |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 1 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 14 | 1 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | <5,0 | 1 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 1 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,1 | 3 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 0,08 | 1 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | <0,2 | 1 |
| PFAS 21 | 100 ng/l | <0,2 | 1 |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 0 | 3 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 3 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 3 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 3 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 0 | 1 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 3 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 3 |
Ängesbyns vattenverk
| Kemiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| 1,2-Dikloretan | 3,0 µg/l | <0,5 | 1 |
| Bekämpningsmedel – aldrin, dieldrin, heptaklor, heptaklorepoxid | 0,030 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – enskilda | 0,10 µg/l | <0,01 | 1 |
| Bekämpningsmedel – totalhalt | 0,50 µg/l | <0,05 | 1 |
| Bisfenol A | 2,5 µg/l | ||
| Alkalinitet, HCO3 (mg/l) | 74 | 1 | |
| Aluminium, Al (mg/l) | 0,2 mg/l | <0,03 | 4 |
| Ammonium, NH4 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,004 | 4 |
| Antimon, Sb (µg/l) | 10 µg/l | <0,1 | 1 |
| Arsenik, As (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,2 | 1 |
| Bensen (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Benso(a)pyren (µg/l) | 0,01 µg/l | <0,005 | 1 |
| Bly, Pb (µg/l) | 5,0 µg/l | 0,2 | 2 |
| Bor, B (mg/l) | 1,5 mg/l | <0,3 | 1 |
| Bromat (µg/l) | 10 µg/l | <3,0 | 1 |
| Cyanid tot, CN (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,01 | 1 |
| Fluorid, F (mg/l) | 1,5 mg/l | 0,7 | 4 |
| Färgtal (mg/l Pt) | 30 mg/l (Pt) | 8 | 4 |
| Hårdhet tyska grader (°dH) | 1,9 | 1 | |
| Järn, Fe (mg/l) | 0,2 mg/l | 0,1 | 4 |
| Kadmium, Cd (µg/l) | Ta bort? | ||
| Kalcium, Ca (mg/l) | 100 mg/l | 11 | 1 |
| Kemisk syreförbrukning COD-Mn (mg/l) | 5,0 mg/l O₂ | 1,1 | 1 |
| Klorid, Cl (mg/l) | 250 mg/l | 59 | 1 |
| Konduktivitet 25°C (mS/m) | 250 mS/m | 36 | 4 |
| Koppar, Cu (mg/l) | 2,0 mg/l | 0,04 | 1 |
| Krom tot, Cr (µg/l) | 25 µg/l | 0,08 | 1 |
| Kvicksilver, Hg (µg/l) | 1,0 µg/l | <0,1 | 1 |
| Magnesium, Mg (mg/l) | 30 mg/l | 2 | 1 |
| Mangan, Mn (mg/l) | 0,05 mg/l | <0,02 | 4 |
| Natrium, Na (mg/l) | 200 mg/l | 57 | 4 |
| Nickel, Ni (µg/l) | 20 µg/l | <0,2 | 2 |
| Nitrat, NO3 (mg/l) | 50 mg/l | 1,1 | 1 |
| Nitrit, NO2 (mg/l) | 0,5 mg/l | <0,003 | 1 |
| PAH, summa 4 st (µg/l) | 0,1 µg/l | <0,02 | 1 |
| pH | ≥6,5 och ≤9,5 | 7,8 | 4 |
| Radon, Rn (Bq/l) | 100 bq/l | 37 | 4 |
| Selen, Se (µg/l) | 20 µg/l | <1,0 | 1 |
| Sulfat, SO4 (mg/l) | 250 mg/l | 14 | 1 |
| Summa THM (Trihalometaner) (µg/l) | 100 µg/l | <5,0 | 1 |
| Summa Tri- och tetrakloreten (µg/l) | 10 µg/l | <1,0 | 1 |
| Turbiditet (FNU) | 1,5 FNU | 0,5 | 4 |
| Uran, U (µg/l) | 30 µg/l | 0,3 | 1 |
| PFAS 4 | 4 ng/l | ||
| PFAS 21 | 100 ng/l |
< = mindre än
> = större än
| Mikrobiologiska parametrar | Gränsvärde | Snitt | Antal provtagningar/år |
| Aktinomyceter (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 4 | 5 |
| Koliforma bakterier 35°C (cfu/100ml) | Påvisad | 0,2 | 5 |
| Långsamväxande bakterier (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 5 |
| E coli (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 5 |
| Mikrosvamp (cfu/100ml) | 100 cfu/100 ml | 20 | 1 |
| Odlingsbara mikroorganismer 22°C 3d (cfu/ml) | Inom normalt intervall | Normalt | 5 |
| Intestinala Enterokocker (cfu/100ml) | Påvisad | Ej påvisad | 5 |
Guide till kemiska parametrar
| Parameter | Egenskap |
| Alkalinitet, HCO3 | Anger hur stabilt vattnet är i surhetsgrad |
| Aluminium, Al | Kan lösas ut ur marken vid låga pH-värden |
| Ammonium, NH4 | Förhöjd halt kan indikera påverkan av gödsel och/eller avlopp |
| Fluorid, F | Finns naturligt i varierande halt i dricksvattnet. Halter upp till gränsvärdet har normalt en positiv effekt på tandstatusen |
| Färg | Organiska ämnen (exempelvis växtrester) och järn- och manganrester kan ge vattnet färg |
| Hårdhet | Läs på tvättmedels-förpackningen för korrekt dosering av tvättmedel. Mjukt vatten är på tvättmedelsförpackningen 0-6 °dH |
| Järn, Fe | Kan ge färg och grumlighet |
| Kalcium, Ca | Bidrar tillsammans med magnesium till vattnets hårdhet |
| Kemisk syreförbrukning, COD-Mn | Mått på vattnets halt av organiska ämnen |
| Klorid, Cl | Förhöjd halt kan indikera påverkan av salt grundvatten, avlopp, deponi eller vägsalt |
| Konduktivitet | Ett mått på salthalten i vattnet |
| Koppar, Cu | Förhöjda kopparhalter härstammar oftast från fastighetens vatteninstallation och kan ha samband med låga pH-värden |
| Magnesium, Mg | Bidrar tillsammans med kalcium till vattnets hårdhet |
| Mangan, Mn | Kan ge färg och grumlighet |
| Natrium, Na | Kan indikera påverkan från relikt saltvatten eller havsvatten |
| Nitrat, NO3 | Förhöjd halt indikerar påverkan från avlopp, gödsel eller andra föroreningskällor |
| Nitrit, NO2 | Förhöjd halt kan indikera påverkan av gödsel och/eller avlopp |
| pH | pH bör ligga mellan 6,5 – 9,5. Låga pH-värden medför risk för korrision på ledningar som kan leda till ökade metallhalter i vattnet |
| Sulfat, SO4 | Förhöjd halt kan påskynda korrision på ledningar. Halter över 200 kan ge smakförändringar och övergående diarré hos känsliga barn |
| Turbiditet | Grumlighet |
Guide till mikrobiologiska parametrar
| Parameter | Egenskap |
| Aktinomyceter | Kan ge lukt och smak och tillväxa lokalt i distributionsanläggningar |
| Antal mikroorganismer vid 22°C | Bakterier som normalt finns i mark och sjöar |
| Clostridium perfringens | Bakterier som normalt finns i sjöar och vattendrag, men kan också betyda påverkan från avlopp |
| Escherichia coli (E. coli) | Bakterier som indikerar påverkan från avlopp och/eller naturgödsel |
| Koliforma bakterier | Bakterier som normalt finns i sjöar och vattendrag, men kan också betyda påverkan från avlopp |
Vilka gränsvärden gäller för PFAS?
Historiskt har det inte funnits några gränsvärden för PFAS i dricksvatten, då upptäckten av riskerna med PFAS är relativt nya och under pågående forskning. Från den 1 januari 2026 har Sverige följande juridiskt bindande gränsvärden för PFAS:
- PFAS 4: 4 ng/liter*
- PFAS 21: 100 ng/liter*
Dricksvatten som ligger under gränsvärdena bedöms inte vara hälsovådligt. Luleås kommunala dricksvatten ligger i dag under gällande gränsvärden.
*PFAS 4 omfattar de fyra vanligaste förekommande och mest studerade PFAS-ämnena. PFAS 21 är en utvidgad grupp som inkluderar ytterligare 17 PFAS-ämnen som också kan vara skadliga, men som inte är lika välstuderade.
Underhåll, kvalitetsuppföljning och bedömning av analyser
På Lumire arbetar vi kontinuerligt med spolning och underhåll av ledningsnätet för att upprätthålla en god dricksvattenkvalitet till alla Luleåbor. Förutom de spolningar som sker enligt plan kan tillfälliga spolinsatser även utföras vid indikation av förändringar i dricksvattenkvaliteten. Även så kallade spolposter eller brandposter kan öppnas tillfälligt för urspolning.
Ledningsnätet kontrolleras och byts ut utifrån dess livslängd. Ett planerat utbyte sker med utgångspunkt från ålder, status samt utifrån en beslutad plan. Ibland sker även ett utbyte om det finns ett tydligt behov på grund av andra omständigheter, exempelvis vid större läckage eller om ledningarna är skadade.
En kontrollplan för dricksvattenprovtagning finns upprättad med ett antal fasta provpunkter i vårt befintliga kommunala ledningsnät. Provtagning utförs kontinuerligt för att kontrollera att de lagstiftade kvalitetskraven med bestämda gränsvärden efterlevs. Provtagning utförs även vid indikation eller misstanke att det är något som inte stämmer med dricksvattenkvaliteten. Vattenprovet skickas till ackrediterat laboratorium för analys.
Fram till den 31 december 2022 användes beteckningarna tjänligt, tjänligt med anmärkning samt otjänligt vatten som bedömning för vattenkvalitet. Från den 1 januari 2023 har dessa benämningar tagits bort av Livsmedelsverket, för att ersättas av gränsvärden. Anledningen till att benämningarna har tagits bort beror på att begreppen i vissa fall kunde bli missvisande.
Frågor och svar om dricksvattenföreskrifterna – Livsmedelsverket
För att kunna bedöma dricksvattnets kvalitet genomförs ett antal analyser med följande innehåll och syfte:
| Grumlighet | Kallas även turbiditet. Grumligheten kan utgöras av synliga mycket små partiklar som gör att vattnet ser ut att ha en viss likhet med mjölk. Orsaken till vattens grumlighet är i de flesta fall järnföroreningar eller leror. |
| Lukt | Järnförekomst kan ge upphov till lukt som vid höga halter ibland blir motbjudande och brukar liknas vid lukten från rotfrukter eller stall. |
| Järn | Järn kan komma till dricksvattnet från utfällningar orsakade av korrosionsangrepp på stål- och gjutjärnledningar eller från processkemikalier på vattenverken. Om halterna hos användaren hamnar över gränsvärdet kan färg och smak påverkas. Järn kan dessutom orsaka skador på textilier vid tvätt. Förekomsten av järn medför normalt ingen hälsorisk. |
| Färgtal | Vattnets färg orsakas vanligen av multnande växtdelar vilket kallas humus-ämnen, eller vid förekomst av järn eller mangan. Färgat vatten innebär ingen hälsorisk men färgtalet bör helst vara under 30 för att slippa missfärgning. |
| Kemisk syreförbrukning | COD:MN är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen vilka oftast består av multnande växtdelar, det vill säga humus. Dessa ämnen kan påverka färg, lukt och smak. Hög halt kan tyda på föroreningar, COD-halten bör därför vara mindre än 5 milligram per liter. |
| pH-värde | Balansen mellan vattnets sura och alkaliska beståndsdelar. pH-värdet ligger i allmänhet mellan 5 och 8. Värden under 7 kan innebära risk för korrosionsskador på rörledningar av metall. Låga pH-värden ökar risken för utlösning av metaller ur ledningssystemet. Därför är det viktigt att spola ur ledningarna på morgonen när vattnet stått stilla under natten. |
| Konduktivitet | Ett mått på vattnets elektriska ledningsförmåga, denna stiger med ökad salthalt. Ledningsförmågan är i regel mindre än 100 mS/m. |
| Alkalinitet | Ett mått på vattnets buffrande förmåga och har tillsammans med pH och hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Ju högre alkalinitet desto större är vattnets förmåga att stå emot försurning. |
| Totalhårdhet (dH) | Totalhårdheten anger den gemensamma summan av kalcium och magnesium i vatten. Vatten med låg totalhårdhet kallas mjuka och vatten med hög totalhårdhet benämns hårda. Hårt vatten kan orsaka kalkutfällningar i till exempel diskmaskinen eller ge kalkavlagringar på hushållsmaskiner. Mycket mjukt 0–2,0 dH, Mjukt 2,1-4,9 dH, Medelhårt 5,0-9,8 dH, Hårt 9,9-21 dH. |
| Natrium | Höga halter kan tyda på påverkan från saltvatten. Halter över 200 milligram per liter är anmärkningsvärda. |
| Mangan | Finns ofta i vårt grundvatten. Det ger i huvudsak samma problem som järn. Manganhalten hos användaren bör vara lägre än 50 mikrogram per liter. |
| Aluminium | Kan lösas ut ur marken vid låga pH-värden. Normalt ligger aluminiumhalten under 0,2 milligram per liter. Halter över 0,5 milligram per liter är anmärkningsvärda. |
| Koppar | Förhöjda halter av koppar kan förekomma beroende på utlösning ur ledningar och har ofta samband med ett lågt pH-värde. Kopparhalten får inte överstiga 2,0 milligram per liter, efter en ordentlig spolning. Koppar kan orsaka gröna utfällningar i sanitetsporslin och ibland grön-färgning av hår. Höga halter av koppar kan ha hälsovådliga effekter. För att undvika koppar är det viktigt att spola ur vattnet som varit stillastående i ledningar längre tid, till exempel under natten. |
| Ammoniumkväve (Ammoniumnitrogen) | Förhöjd halt av ammoniumkväve kan tyda på förorening från avloppsvatten. Förhöjda halter förekommer också naturligt med mycket järn eller humus. Halter över 0,5 milligram per liter anses anmärkningsvärda. |
| Nitratkväve (Nitratnitrogen) | Förhöjda halter av nitratkväve kan förekomma i närhet av gödslad mark eller när vattnet är avloppspåverkat. |
| Nitritkväve (Nitritnitrogen) | Halter över 0,005 milligram per liter kan tyda på föroreningar från avloppsvatten, men kan också förekomma naturligt i framförallt borrade brunnar. Vatten med halter över 0,50 milligram per liter är otjänligt och bör framförallt ej ges till barn under ett års ålder. |
| Fosfat-fosfor | Höga fosfathalter kan tyda på föroreningar från avlopp eller gödsling. Höga fosforhalter kan också ha naturligt, geologiskt ursprung. |
| Fluorid | Halter mellan 0,8 – 1,2 milligram per liter anses ha kariesförebyggande effekter. Vatten med fluoridhalt överstigande 1,5 milligram per liter är ej lämpligt för matlagning och dryck. Konsumtion av dricksvatten med halter över gränsvärdet under tiden då tänderna anläggs hos barn innebär ökad risk för tandemalj-fläckar vilket kallas fluoros. Vid mycket höga halter över 6 miligram per liter finns risk för fluoridinlagring i benvävnaden, eller osteofluoros, vilket på lång sikt kan påverka benvävnadens hållfasthet. |
| Klorid | Halter över 100 milligram per liter kan påskynda korrosionsangrepp. Halter över 300 milligram per liter kan ge salt smak, dessa höga kloridhalter förekommer vid inläckage av saltvatten. |
| Sulfat | Halter över 100 milligram per liter kan påskynda korrosionsangrepp. Halter över 200 milligram per liter kan ge smakförändringar och övergående diarré hos känsliga barn. |
| Radon | Radon utgör troligen en större hälsorisk än man tidigare trott. Radonhalten i vattnet bör vara under 100 becquerel per liter. |
Förutom kemiska analyser genomförs också mikrobiologiska analyser:
| Odlingsbara mikroorganismer vid 22°C bedömt under tre dygn, så kallade heterotrofa bakterier: | Heterotrofa bakterier ger en allmän uppfattning om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Om antalet heterotrofa bakterier anses vara onormalt höga bedöms dessa vara en avvikelse. Förhöjda värden kan bero på förorening eller otillräcklig vattenomsättning. |
| Långsamväxande mikroorganismer vid 22°C bedömt under sju dygn, med benämningen heterotrofa bakterier: | Heterotrofa bakterier ger en allmän uppfattning om det totala bakterieinnehållet i vattnet. Om antalet heterotrofa bakterier anses vara onormalt höga bedöms dessa vara en avvikelse. Förhöjda värden kan bero på förorening eller på otillräcklig vattenomsättning. |
| Koliforma bakterier (35oC) | Om koliforma bakterier är påvisade är detta en avvikelse. Orsaken utreds omedelbart och nödvändiga åtgärder vidtags därefter. Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och vatten men också i tarmkanalen hos djur och människor. |
| Escherichia coli, kallas också E.coli | Om E.coli påvisas är detta en avvikelse och vattnet är ej lämpligt att användas till dryck eller vid matlagning. Orsaken utreds omedelbart och nödvändiga åtgärder vidtags därefter. E.coli finns normalt i tarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. Upptäckt av denna bakterie i vattnet tyder på påverkan från avlopp, gödsel eller liknande. Vid påvisande av sådana bakterier kan man inte utesluta förekomst av sjukdomsframkallande bakterier och, eller virus. |
| Aktinomyceter | Aktinomyceter kan ge vattnet lukt och smak och tillväxa lokalt i distributionsanläggningar. Tillväxten stimuleras av olika naturmaterial som till exempel gummi och trä. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter Aktinomyceter. Det finns inga vetenskapliga belägg för att Aktinomyceter i dricksvatten orsakar överkänslighet eller mag- och, eller tarmbesvär. |
| Jäst- och mögelsvamp | Mikrosvamp kan ge upphov till lukt och smak. Dålig omsättning av dricksvattnet i till exempel ändledningar och reservoarer kan ge upphov till höga halter. Det finns inga vetenskapliga belägg för att mikrosvamp i dricksvatten orsakar överkänslighet eller mag- och, eller tarmbesvär. |
| Vattnets smak | Vattnets smak skall vara neutralt. Orsaken till att det ibland inte är så kan till exempel vara att rost från ledningarna, vilket oftast kommer från fastigheten ger vattnet en metallisk smak. Därför är det viktigt att spola så länge att temperaturen inte längre sjunker innan man använder vatten till matlagning. Detta är extra viktigt när vattnet varit stillastående länge i ledningarna, till exempel under natten. Om man bor högt upp i en fastighet kan det ta en stund på morgonen att få fram friskt vatten om man är uppe tidigt. |
Behålla eget vatten
Du som bor i en fastighet som ska anslutas till kommunalt vatten och avlopp, men som vill behålla ditt enskilda dricksvatten, kan ansöka om avgiftsbefrielse för vattentjänsten. För att behålla ditt eget vatten behöver du redovisa att ditt dricksvatten har god kvalitet och tillräcklig kapacitet, året runt och för framtida behov.