Från avlopp till åkermark – så arbetar vi med slam i Luleå

Det som spolas ner i våra avlopp försvinner inte. I våra reningsverk tas vattnet om hand och renas, och en del av det som blir kvar kallas avloppsslam. Slam är en restprodukt från reningsprocessen – men också en resurs. Det innehåller viktiga näringsämnen som fosfor och kväve, samma ämnen som behövs för att odla mat. Under rätt förutsättningar kan det därför användas som gödsel i jordbruket och bidra till att näring förs tillbaka till jorden.

Samtidigt är det ett arbete som ställer höga krav på kvalitet.

Därför arbetar vi aktivt för att minska oönskade ämnen redan innan de når reningsverket. Det handlar både om att ställa krav på verksamheter, följa upp utsläpp och att analysera slammet noggrant. I dag analyseras slammet bland annat med avseende på ett stort antal grundämnen, PFAS samt organiska föroreningar och läkemedelsrester inom forskningsprojekt.

Vi arbetar också mot en Revaq‑certifiering av vårt reningsverk i Uddebo – en certifiering som innebär en kvalitetssäkring av hela kedjan, från avlopp till åkermark, med fokus på transparens och spårbarhet. Du kan läsa mer om Revaq-certifiering här.

En del av arbetet handlar också om att ta ställning i frågor som påverkar vad som hamnar i kretsloppet. Ett aktuellt exempel är beslutet att avstå från att medverka i Vårruset, där produkter med innehåll av diklofenak kan bidra till ämnen som inte bryts ner i reningsprocessen. För oss är det ett sätt att arbeta förebyggande och ta ansvar för helheten. Läs mer här: Läs mer om vårt beslut kring Vårruset här.

Samtidigt pågår arbetet ute i verkligheten – på åkermark.

Tillsammans med Hushållningssällskapet Norrbotten–Västerbotten har vi anlagt en testyta i Öjebyn, där slam har spridits på cirka 10 hektar åkermark. Där odlar vi bland annat korn för att se hur slam fungerar i praktiken och jämföra med det mineralgödsel som vanligtvis används. Syftet är att bygga upp lokal kunskap om hur slam fungerar under de förutsättningar som finns i norra Sverige.

Slammet innehåller resurser som spelar stor roll i jordbruket. I Luleå motsvarar det ungefär 55 ton fosfor och 80 ton kväve varje år. Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena för att kunna odla mat – och samtidigt en begränsad resurs globalt. Genom att återföra den lokalt kan vi minska behovet av importerad gödsel och bättre ta tillvara på de resurser som redan finns.

– Att skapa långsiktigt hållbara lösningar för näringsåterföring kräver både kunskap och samarbete. Därför fortsätter vi arbetet tillsammans med lantbruk, forskning och andra aktörer – för att hitta lösningar som fungerar här i norra Sverige säger Torben Bauer, chef för biogasverksamheten Lumire.

Vill du veta mer om hur vi arbetar med att minska oönskade ämnen i avloppsvattnet kan du läsa mer här. Lumire satsar på förebyggande åtgärder för renare miljö och bättre slam – Lumire

Är du intresserad av att veta mer eller delta i fältvandringar och workshops tillsammans med Hushållningssällskapet är du varmt välkommen att höra av dig.