Sunderby avfallsanläggning

Måndag-fredag, 07:00-15:45
Lunchstängt, 11:00-12:00
Observera att dessa öppettider endast gäller för avfallsanläggningen, återvinningscentralen har andra öppettider.

Avfall som tas emot på anläggningen kontrolleras och journalförs med avseende på avfallsslag och mängd. Anläggningen inrymmer en återvinningscentral där privatpersoner och mindre företag själva får lämna sitt utsorterade avfall och förpackningar. Övrigt avfall, till exempel verksamhetsavfall, transporteras med lastbil till vågstationen där okulärbesiktning och vägning sker.

På anläggningens sorteringsyta utförs sortering av avfallet med sorteringsgrävare, avfallet sorteras i aktuella återvinningsfraktioner samt i deponirest. Inom återvinningscentralen hanteras avfallet huvudsakligen i containers för olika källsorterade fraktioner. 

Mellanlagring av både sorterat och icke sorterat avfall sker på anläggningen. Avfallet mellanlagras inom anläggningen tills lämpliga behandlings- eller transportvolymer erhållits eller i avvaktan på att mottagande anläggning har möjlighet att ta emot återvinningsmaterialet.

Utsorterat brännbart avfall mellanlagras i täkt lager i avvaktan på borttransport till förbränningsanläggning. Rent träavfall mellanlagras separat i högar på hårdgjord yta. Farligt avfall sorteras och emballeras i rätt emballage. Emballage lagras tills emballagen är fyllda innan borttransport. Impregnerat trä mellanlagras på hårdgjord yta i avvaktan på borttransport till förbränningsanläggning. Kyl- och frysmöbler mellanlagras under tak på hårdgjord yta. Övrigt avfall så som betong, tegel, schakt- och jordmassor etc. lämpliga för anläggningsarbeten eller sluttäckning av deponin lagras på hårdgjorda ytor med möjlighet att samla upp och avleda ytvatten. 

Krossning och siktning av avfall sker med syfte att möjliggöra återvinning av avfall för bland annat  materialåtervinning, energiutvinning, anläggningsändamål eller annan återvinning. Förutom att producera material för extern återvinning och energiutvinning kommer vissa av dessa massor att användas till anläggningsändamål inom anläggningen. 

Kompostering av park- och trädgårdsavfall sker med syfte att omhänderta lätt biologiskt nedbrytbart avfall och producera anläggningsjord för avsättning inom anläggningen. Kompostering sker i öppen strängkompostering, avfallet krossas och tillförs strukturmaterial vid behov. 

Deponering av avfall planeras ske på två platser inom anläggningen. Deponering av icke farligt avfall planeras ske ovanpå redan befintlig, delvis sluttäckt deponi inom etapp 1b. En dränerad bottentätning läggs ovanpå den redan sluttäckta deponin, ovanpå detta läggs avfallsmassor som sedan sluttäcks succesivt. För deponering av sulfidhaltiga massor planeras en ny monodeponi inom etapp 2a.  

Deponering av sulfidjordsmassor kommer att ske under vatten för att förhindra syre att komma i kontakt med massorna. Deponering kommer att ske etappvis i avgränsade celler med början i anslutning till nuvarande återvinningscentral. Vartefter behov uppstår kommer nya deponiceller att anläggas i riktning mot områdets lågpunkt i det sydvästra hörnet, mot infartsvägen. Deponicellerna kommer att anläggas successivt genom att befintligt torv- och siltlager schaktas bort tills det naturliga sulfidjordslagret nås, schakten avbryts ovan sulfidjordslagret. När de naturliga sulfidjordarna påträffas lämnas dessa kvar i schakten och det säkerställs att dessa inte kommer i kontakt med syre utan att de hålls under vatten. Aktuell schakt vallas in och däms upp så att deponering av sulfidmassor kan ske vattenmättat. 

Syftet med deponeringsverksamheten är att på ett säkert sätt omhänderta avfall som av olika skäl inte kan återanvändas, materialåtervinnas, energiåtervinnas eller som utgör restfraktioner från sortering, bearbetning eller behandling. 

Kategorisering av icke-farligt avfall för deponi

För att hantera jordar, betong eller annat icke-farligt avfall som ni som företag lämnar på vår avfallsanläggning i Sunderbyn för deponi, ber vi er fylla i blanketten här intill och skicka in den till kundservice@lumire.se

När detta är klart, lämnar vi en offert till er och därefter är ni välkomna att lämna in avfall till oss.

Behandling av förorenade massor planeras ske genom olika metoder där olika mobila anläggningar används beroende på förorening. Syftet med behandling av förorenade massor är att möta regionens behov samt att generera rena massor som kan användas för sluttäckning av deponier inom området. Vilka typer av anläggningar som kommer att användas till behandling av förorenade massor avgörs efterhand beroende på vilka typer av föroreningar som förekommer i de massor som ska behandlas samt beroende på vilka metoder som utgör bästa möjliga teknik vid något givet tillfälle. 

Behandling av förorenade massor kommer att utföras med mobila anläggningar som etableras under viss tid för att utföra väl definierade uppdrag. För att avgöra vilken behandlingsmetod som bäst lämpar sig för varje slag av förorenade material kommer massorna att karakteriserats genom olika tester, t.ex. laktester, innan behandling påbörjas.

Biologisk behandling – Den vanligaste metoden för biologisk behandling av organiska föreningar är kompostering. Metoden är en destruktionsmetod där organiska föreningar bryts ner. Biologisk behandling kan ske både genom att lägga upp massorna i ”strängar” eller i bioreaktorer. För denna anläggning är det behandling genom att lägga upp massorna i ”strängar” eller ”limpor”.  Strängarna breds ut och till tunnare skikt och luft, vatten, bakterier och närsalter kan komma att tillsättas. 

Jordtvätt – Jordtvätt avskiljer och koncentrerar en förorening. Detta sker genom att tvätta bort de finkorniga delarna ur massorna vid vilka föroreningar ofta binds. Därefter rengörs de grövre partiklarna. Det förekommer ofta att man innan denna behandling kan komma att behöva krossa, sikta och skaka materialet. Tvättning kan ske i lösningsmedel men vanligast är vatten med eventuell tillsats av tvättmedel eller syra- eller basjusterare. 

Stabilisering och solidifiering – När ett material stabiliseras görs föroreningarna mindre lösliga, mindre mobila och mindre toxiska genom kemiska processer. Detta kan ske med inblandning av till exempel kalk eller genom att binda metaller till sulfider. Solidifiering innebär att materialet innesluts i jorden genom till exempel inblandning av cement. Materialet blir så tätt att lakvatten kommer genom diffusion från ytan i stället för att passera igenom avfallet. Stabilisering och solidifiering föregås ofta av att materialet siktas för att få bort de större fraktionerna som oftast innehåller mindre mängd av föroreningarna. Den grövre fraktionen kan tvättas och tas om hand på samma sätt som beskrivet i metoden ovan. 

Avvattning av avfall – Behandling av farligt avfall i form av spillolja, sludgeolja och oljeskadat vatten planeras ske genom uppvärmning i cisterner, vilket får vatten och olja att separera varvid vatten kan dräneras ut genom ventiler i botten. Rening av utgående vatten sker genom ultrafilter samt oljeavskiljare, med möjlighet till slutpolering genom ett selektivt jonbytarsteg. Avvattning av avfall, både farligt och icke farligt, planeras ske genom gravimetrisk avskiljning där lättare fraktioner skimmas av från ytan och tyngre fraktioner matas upp från botten. Finare fraktioner avskiljs via filterpress. Syftet med avvattning av avfall är att förändra avfallets egenskaper så att de separata fraktionerna blir möjliga att omhänderta och behandla.

Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.

Det nya kravet innebär du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.

De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, och inte bara i Sverige utan inom hela EU.

Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng. Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.

Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.

Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Inte helt lätt att förstå hur mycket det är, men vi kan jämföra det med utsläpp från med bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.