PFAS hör inte hemma i vår jord, vårt vatten eller vår framtid
PFAS är samlingsnamnet för en mängd kemikalier som framställts syntetiskt sedan 1950-talet. Många av de fler än 10 000 varianterna som har identifierats är smuts-, fett- och vattenavvisande och används för tillverkning av till exempel stekpannor, förpackningar, brandskum, medicinsk utrustning och skönhetsprodukter.
Eftersom PFAS inte bryts ned i naturen kallas de för evighetskemikalier. Studier har visat att vissa sorter dessutom är skadliga för människa och miljö och 2009 kom de första regleringarna kring PFAS. Just nu utreder ECHA, European Chemicals Agency, ett förslag om totalförbud mot PFAS i nya produkter.
Vi på Lumire tar tydlig ställning mot PFAS och står bakom förslaget om ett totalförbud. Samtidigt arbetar vi aktivt för att hantera de gifter som redan finns omkring oss.
Tillsammans med forskare, myndigheter och samarbetspartners testar vi nya metoder för att identifiera, fånga upp och rena vår mark och vårt vatten. Nedan besvarar vi de vanligaste frågorna om PFAS. Vill du veta mer kan du läsa om våra forskningsprojekt eller kontakta kundtjänst.
Vanliga frågor och svar om PFAS
Vad är PFAS?
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och är en stor grupp kemikalier (över 10 000) som innehåller fluoratomer bundna till kolkedjor. PFAS har framställts syntetiskt sedan 1950-talet och kallas ofta för evighetskemikalier då de inte bryts ned i naturen.
Hur används PFAS?
PFAS används i produkter där man vill ha smuts-, fett eller vattenavvisande egenskaper. Exempelvis:
- Non-stick-stekpannor
- Kläder och skor
- Förpackningar för snabbmat och mikropopcorn
- Brandskum
- Smink och andra hygienprodukter, som solkräm och tandtråd
Är PFAS farligt?
Ja, studier har visat att vissa PFAS-ämnen är skadliga för människor och miljö och det finns PFAS-kemikalier som klassificerats som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande. Majoriteten av PFAS-ämnena har dock inte studerats närmare eftersom de är så många – över 10 000 olika varianter. Det är dyrt och tidskrävande att undersöka varje ämne, och fokus har hittills legat på de mest använda och farliga. Många PFAS-ämnen är dessutom svåra att upptäcka med vanliga analysmetoder. Industrins bristande transparens har också gjort forskningen svårare.
Kan man känna om mat eller dryck innehåller PFAS?
Nej, PFAS har ingen lukt eller smak.
Hur kan jag minska min exponering för PFAS?
Vi hänvisar till Kemikalieinspektionens och Livsmedelsverkets rekommendationer kring PFAS.
Finns det PFAS i mitt dricksvatten?
PFAS har uppmätts i nästan alla svenska kommuners dricksvatten. I Luleå ligger nivåerna klart under kommande gränsvärden för PFAS.
Vad är det för gränsvärden som gäller?
Historiskt har det inte funnits några gränsvärden för PFAS i dricksvatten, då upptäckten av riskerna med PFAS är relativt nya och under pågående forskning. Men från och med den 1 januari 2026 kommer Sverige att ha följande juridiskt bindande gränsvärden för PFAS:
- PFAS 4: 4 ng/liter*
- PFAS 21: 100 ng/liter*
Dricksvatten som ligger under gränsvärdena bedöms inte vara hälsovådligt. Luleås kommunala dricksvatten ligger i dag långt under kommande gränsvärden.
Under 2023 och 2024 var analysresultat för dricksvatten från Gäddviks vattenverk aldrig över 0,33 ng/l (PFAS4) resp. 0,63 ng/l (PFAS21) (än så länge inga ändringar under 2025 (till 2025-04-30). Vill du veta mer om dricksvattenkvalitet?
*PFAS4 omfattar de fyra vanligaste förekommande och mest studerade PFAS-ämnena. PFAS21 är en utvidgad grupp som inkluderar ytterligare 17 PFAS-ämnen som också kan vara skadliga, men som inte är lika välstuderade.
Hur ofta mäter ni PFAS-halterna i dricksvattnet?
Vi testar dricksvattnet regelbundet, utifrån riskbedömningar och behov. I vårt största vattenverk sker det tre gånger per år, när värdena är stabila och låga. Men vi följer noga utvecklingen och anpassar provtagningen om något förändras. Vi lägger också resurser på att ta prover där risken för föroreningar är större, till exempel i vattentäkter eller i dricksvattennät i områden med markföroreningar.
Jag har egen brunn. Testar ni mitt vatten också?
Nej, Lumire ansvarar för det kommunala, gemensamma dricksvattnet. De som har egna lösningar bär eget ansvar för att testa sitt dricksvatten. Vi rekommenderar att följa Livsmedelsverkets råd om att testa sitt vatten minst vart tredje år, eller varje år om barn dricker vattnet samt om brunnen delas med andra hushåll. PFAS ingår inte som en del av den normala vattenanalysen, men det går att lägga till. Kontakta ett ackrediterat laboratorium för mer information och instruktioner.
Jag har för höga PFAS-halter i mitt vatten från egen brunn. Kan jag ansluta mig till kommunalt vatten?
Varje enskilt fall bedöms separat, om det inte redan finns en större utredning för området i fråga. Du som har en egen brunn och funderingar kring PFAS bör i första hand vända dig till Luleå kommuns miljökontor och VA-rådgivningen.
Läs mer och kontakta miljökontoret
Frågor om anslutning till det kommunala vattnet hanteras av Lumires anslutningsgrupp tillsammans med Luleå kommun.
Vad testar ni mer, utöver dricksvatten?
- Vattenskyddsområden: Vi tar prover i våra vattentäkter för att upptäcka källor till PFAS så tidigt som möjligt.
- Avloppsvatten: Vi testar både inkommande och utkommande vatten från reningsverket varje månad.
- Dagvatten: Vi har också tagit stickprov på dagvatten, främst i anslutning till våra vattenskyddsområden.
- Slam: Slammet från reningsverket undersöks eftersom det innehåller näringsämnen som kan återföras till jordbruk – men bara om det är fritt från föroreningar.
Utöver testerna så kartlägger vi källor, utforskar nya tekniker, samarbetar med forskare och planerar för långsiktiga lösningar, som exempelvis nya reningssteg eller avgränsning av förorenade flöden. Just nu pågår också ett pilotprojekt för att rena jord från PFAS.
Vad gör myndigheterna åt PFAS?
Vi hänvisar till Kemikalieinspektionens guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS.
Vad är Lumires hållning i PFAS-frågan?
Vi anser att PFAS inte hör hemma i vår jord, vårt vatten eller vår framtid och ställer oss bakom ett totalförbud mot PFAS. Samtidigt tar vi ett tydligt ansvar och bedriver flera forskningsprojekt för att hantera de gifter som redan finns i vår miljö. Vi tar frågan på största allvar och fortsätter vårt arbete tills vi hittar hållbara lösningar för miljön, för människors hälsa och för framtida generationer.
