Avloppsreningsverk
Uddebo är vårt största avloppsreningsverk i Luleå och här tar vi hand om allt avloppsvatten från stora delar av Luleå. På Uddebo renar vi ditt avloppsvatten mekaniskt, biologiskt och kemiskt i separata reningssteg. Här kan du följa vattnets väg genom reningsverket.
1. Mekanisk rening
Avloppsvattnet kommer först till ett roterande fin-galler där större föremål skiljs ut. Det kan röra sig om papper, trasor, bindor och bomullspinnar. Därifrån går avloppsvattnet vidare till ett sandfång där sand och andra tyngre partiklar sjunker till botten. Avloppsvattnet går sedan vidare till fyra sedimenteringsbassänger.
I bassängerna avlägsnas små partiklar genom sedimentering. För att förbättra reningen tillsätts flockningsmedel som klumpar ihop partiklarna. Klumparna, det vill säga slammet, sjunker till bassängbotten och pumpas vidare till slambehandling och rötkammare. Avloppsvatten rinner sedan vidare till det biologiska reningssteget.
2. Biologisk rening
Efter det mekaniska reningssteget är det dags för den biologiska reningen. Vattnet renas biologiskt i fyra djupa bassänger som innehåller ett stort antal små plastbärare. Plastbärarna ser ut som små pastahjul och på dem växer det bakterier. Bakterierna förbrukar, eller kan förklaras som att de vill äter upp det organiska materialet i avloppsvattnet.
För att bakterierna skall trivas behöver de tillgång till syre. Därför blåser vi in luft i botten av bassängerna. Utgående vatten, som innehåller en blandning av renat vatten och små bakteriepartiklar, rinner vidare till det kemiska reningssteget.
3. Kemisk rening
I det kemiska stegets tolv sedimenterings-bassänger (det så kallade eftersedimenterings-steget) tillsätts flockningsmedel för att skapa stora stabila flockar som är sammanslagna partiklar som sedan sjunker till botten. I detta reningssteg avskiljs främst fosfor och små partiklar.
Efter att vatten och slam har separerats skickas det renade vatten ut till Lule älv.
4. Rötning och biogas
Vid alla ovanstående reningssteg bildas avloppsslam. Slammet innehåller organiskt material som när det rötas ger energirik metangas. Rötningen sker i en stor cylinderformad rötkammare vid en temperatur på cirka 38 grader. Slammet stannar inne i rötkammaren under ungefär 20 dygn. Under tiden bearbetar särskilda bakterier slammet och metangas bildas.
Metangasen som även kallas biogas, används för produktion av fordonsgas som bland annat driver en del av lokaltrafikens bussar. Biogasen används också för uppvärmning och elproduktion vid avloppsreningsverket.